Trots att jag mest kände mig dum när jag var på Spången första gången så tror jag att det kanske kan vara skönt att få komma dit ibland och prata. Bara det att det kändes som att hon jag pratade med förväntade sig att jag skulle må sämre än jag gjorde eller att jag skulle ha ett verkligt problem att komma med.
Jag hatar psykiatri ibland. Jag hatar att inte veta vad folk tänker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar