Svullenhet

Jag har märkt att jag blir så himla ledsen i själen när andra är osams. Raden He's gone and neglected his pale wildwood flower fångade mig verkligen. Fick mig att haja till. Det kändes precis som om jag hade gjort en annan människa illa. Som att jag tagit någonting ur mig själv och kedjat fast det i denne någon, för att sedan abrupt skära bort det från oss båda. Det pulserar nederlag liksom. Och blod naturligtvis. Mina blodådror på händerna är av någon anledning helt jävla enorma just nu. Jag kanske är varm. Antagligen. Fruktansvärt otrevligt ser det i varje fall ut.

Skrev klart engelskauppsatsen/novellen idag också. Den skulle ju inte vara längre än fyra A4, så jag kunde ju inte få med alla dessa grejer jag lärt känna på resan. För jag lärde känna minst tre nya personer medan jag skrev den. Sånt är fascinerande.